Välkommen till min nya blogg!

SHA -en riktig hälsoupplevelse

Jag vill dela något speciellt med er!

Någon gång per år åker jag till SHA ett medicinskt SPA som ligger i Altea, en fantastisk del av Spanien!

 Från hotellrummen ser man bergen, havet och långt därborta staden Benidorm.

Varje morgon på  SHA väcks jag av en vidunderlig utsikt från min säng – en superboost för själen. När jag kan slita mig från sängen tar jag min yogamatta och går ut på altanen och gör mina solhälsningar. Ljuvligt!

Fylld av själslig ro ger jag mig sedan iväg till frukosten. På SHA serverar man makrobiotisk kost (om man vill kan man beställa en detoxdiet – lite strängare makrobiotisk diet vilket är helt uteslutet för mig som älskar SHA:s mat). Jag längtar till varje måltid, jag blir så fylld av energi av makrobitisk kost. Även om jag anser mig duktig på mat har jag inte lärt mig att tillaga denna typ av kost, varför min vistelse på SHA är något alldeles speciellt för mig.

För er som undrar var Makrobiotisk kost är

Makrobiotik (grekiska makros, stor, omfattande och bios, liv) är en livsstil som lägger stor vikt vid kostens betydelse för en god hälsa på alla plan, dvs. det fysiska, mentala, känslomässiga och andliga. Den grundades på 1920-talet i Japan av George Oshawa som med hjälp av en enkel, traditionell kost enligt gammal asiatisk filosofi lyckades bota sig själv från TBC. En av hans lärjungar, Michio Kushi spred sedan denna lära till västerlandet och den kunskapen landade sedan hos SHA:s grundare, som på den tiden var svårt sjuk men som blev frisk av den nya livsstilen. Han bestämde sig då för att skapa SHA så att alla skulle kunna ta del av denna läkande livsstil.

Enligt makrobiotiken beror sjukdomar på att man är ur balans och har antingen för mycket yin eller för mycket yang. För att undvika eller komma ifrån tillstånd av obalans ska man äta kost som är ”balanserad” i fråga om yin och yang. Man ska också undvika extremer som till exempel rött kött (extrem yang) och socker (extrem yin). Kosten sätts samman och tillagas beroende på bl.a. årstid, klimat, arbete och hälsotillstånd. Intressant är att denna kost beskrevs redan av Hippokrates som levde några hundra år f.Kr. Han beskrev i Corpus Hippocraticum vad mat, motion och miljön hade för inverkan på hälsan. SHA har tagit Hippokrates på orden, fantastisk mat, fantastisk miljö och möjlighet till ett stort utbud av rörelse och motion. (Yoga, dans, gym, pilates mm) Varje morgon ordnas en morgonpromenad. Jag kan varmt rekommendera denna fantastiska promenaden upp till fyrhuset. Wow!

Om Hippokrates hade vetat om SHA hade  han nog inkluderat det i sin skrift Corpus Hippocraticum.

SPA behandlingarna är fantastiska, jag beställer alltid mina behandlingar direkt när jag kommer dit. Jag brukar välja en massa olika massagebehandlingar, kroppsskrubb, manikyr, pedikyr och  en mängd andra fantastiska ansiktsbehandlingar.

Man kan även välja att träffa deras läkare, dietister, näringsterapeuter eller välja lite mera  avancerade antiagingbehandlingar. Utbudet av behandlingar är med andra ord jättestort och professionellt.

Det finns även något otroligt som inte SHA direkt ordnar men som förgyller upplevelsen. Det är gästerna på SHA,  människor från hela världen som möter varandra. Just den här helgen är jag på väg till London för att möta några kära vänner som jag mött på SHA. Ska bli fantastiskt!

Jag blev bara tvungen att dela detta med er nu för att jag såg att den fantastiska researrangören Select Collection, som arrangerar dessa resor, har ett specialerbjudande.

http://www.selectcollection.se/news-letter.php?id=59&type=backend

 Ta chansen! Åk dit och njut!

I Omtanke,

Elena

Elena Malmefeldt föreslår en ny framtidsmodell för friskvården i Sverige

Fyra zoner av friskvård integrerar traditionell sjukvård, skolmedicin och komplementärmedicin

Textunderlag Elena Malmefeldt, datum: 2010-07-20

Om Elena Malmefeldt: Elena arbetar främst med livsstilförändringar som består av införande av träning, bra kostvanor kosttillskott och att komma rätta med olika beroenden som socker, cigaretter mm. Elena Malmefeldt har hjälpt flera tusen människor att ändra livsstil med mycket goda resultat.

Elena Malmefeldt är övertygad om att Sverige behöver ett nytt och aktivt friskvårdsarbete som integrerar traditionell sjukvård och friskvård med komplementärmedicin för att komma till rätta med folkhälsan. Malmefeldt identifierar 4 olika zoner av friskvård, där varje del bygger på ett eget kunskapsområde. Den första utmaningen ligger i att kunna bygga upp förutsätningarna för en integration. Den andra utmaningen ligger i att bedöma arbetet på individnivå. Det blir även mycket motiverande för klienten. Vi måste ha som utgångspunkt att varje människa är unik, poängterar Malmefeldt:

– Jag pratade med en läkare som sa att idag har läkarkåren fått direktivet att, istället för att se varje patient som en unik individ, använda sig av standardmedicinering och standarddosering oavsett patienternas individuella behov. Många läkare har reagerat negativt på detta, vilket glädjer mig.

– Standardiseringar är en trend som går åt fel håll inte minst med tanke på att nästan ingen forskning genomförs på kvinnor och kvinnors reaktioner på läkemedel. Vi behöver idag journalsystem inte bara för sjukvård utan även för friskvård. Hur en person lever sitt liv, kan berätta så mycket om den underliggande orsaken till att sjukdom uppkommit.

Elena Malmefeldt förklara hur hon vill zonindela friskvården.

Friskvård – generell – Zon 1

Personen känner sig frisk och inga symtom har uppkommit. Dessa handlingsprogram har ett mer generellt upplägg. Denna del bygger på generella råd om hur personen kan fortsätta att vara frisk genom lite ändrade vanor. Information sprids genom utbildningsprogram på skolor (hälsa på schemat är av största vikt) vi startar våra vanor/ovanor i tidig ålder. Framgången ligger i att man i tidigare ålder är mer förändringsbenägen.

Symtombaserad friskvård – Zon 2

Bygger på utförligt upptag av en anamnes via ett formulär som man fyller i och som bearbetas via en datorstödd metod. Vi arbetar här innan individen uppnått alla kriterier för en diagnos. I denna Zon finns den stora möjligheten att se till att personen håller sig frisk och inte faller ner i andra delen av vågskålen.

Vår utmaning är sjuknärvaron. Forskare har i studier funnit att sjuknärvaron hade ett kraftigare samband än sjukfrånvaron när det gällde hur befolkningen uppgav att de mådde. Det vill säga: de som hade gått till jobbet fast de var sjuka hade i högre grad olika besvär, som t ex huvudvärk och sömnsvårigheter, än de som verkligen varit sjukfrånvarande. Forskarna vid Stockholms universitet har utgått från fem, stora befintliga studier, gjorda under åren 1992-2005, som bygger på frågor till flera tusen personer. Artikel från: ”Du och jobbet”.

Komplementär friskvård kopplad till sjukvårdsinsats – Zon 3

Den här delen av friskvården kräver djupare kunskap om kontraindikationer mellan nutrition och läkemedel. Den kräver ett tydligt samarbete mellan friskvårdaren och sjukvårdaren . Som exempel vid högt blodtryck gynnas individen om expertisen inom de båda områdena kan samverka. Hela tiden handlar det om att sätta människan i centrum och inte låta allt bli prestigefrågor. Där alternativa medicinen och skolmedicinen kastar paj på varandra, resultatet av det prestigekriget kommer hindra den positiva utvecklingen av folkhälsan, enligt Elena Malmefeldt.

Komplementär friskvård kopplad till rehabilitering av sjukdom samt pre- och postoperativt – Zon 4

 

I samband med att vi har haft en infektion är individen i behov av näringsstöd och många andra förslag finns att tillgå inom vår livsstil värda att tänka till på. Man kan komma väldigt långt med rätt kostprogram i sin väg till återhämtning. Risken för återfall eller andra ”biverkningar” av en sjukdom med påföljande ytterligare behandling är stor annars. Jag anser även att det bör finnas möjlighet att få rehabiliteringsprogram efter t ex en cancerbehandling.

Den skolmedicinska diagnosen

Sjukdomsdiagnoser baseras på förändringar i förhållande till på olika sätt uppskattade normvärden. Förändringarna påvisas huvudsakligen i form av biomedicinska undersökningar såsom organförändringar (t ex biopsi, skopi), laboratorieprov (kolesterol mm) eller iatrogena tecken (t ex blåsljud). Om man på detta sätt finner avvikelser från normvärden, bedöms den vårdsökande vara sjuk och erbjuds den rekommenderade behandlingen för sjukdomen ifråga. I avsaknad av sådan medicinsk diagnos, anses den vårdsökande frisk.

Inom den nuvarande skolmedicinska arbetsmetodiken måste det finnas en diagnos för att det ska kunna leda till en relevant behandling. Trots att man anser diagnostiken som säker, uppger patologer, de läkare som obducerar avlidna och därigenom kan sägas ha ”facit” när det gäller diagnoser, att mellan 30 och 50 procent av klinikernas diagnoser är felaktiga eller ofullständiga. Med ett sådant underlag bör, logiskt sett, den insatta behandlingen få begränsad framgång enligt Olov Lindahl, som är professor i ortopedisk kirurgi och författare till boken ”Medicinsk Vetenskap”.

Individens upplevelse

Upplevd ohälsa sammanfaller inte alltid med de sedvanliga objektiva metodernas skarpa avgränsning av sjukdom från det ”friska” tillståndet. I ett betydande antal fall uppstår en motsättning mellan den vårdsökandes egen upplevelse/bedömning och det medicinska utlåtandet. 40-50 % av de människor, som söker läkare på grund av hälsobesvär, får varken någon entydig medicinsk eller psykiatrisk diagnos. ”Friskdiagnosen” kan i dessa fall ge upphov till oönskade signaler; den vårdsökande kan tolka frånvaron av sjukdomsdiagnos till att det inte finns något hon kan göra för att må bättre.

Att få beskedet att det inte är ”något fel” trots hälsobesvär, kan få den vårdsökande att tro, att hon misstar sig – eller tro att det är ”henne” det är fel på. Hon kan därför bli benägen att adaptera psykologiskt. Att på detta sätt gå emot sin egen sanning, kan leda till uppgivenhet. Det föreligger en risk att individen passiviseras istället för att aktiveras.
Symtom eller hälsobesvär, som inte faller inom ramen för sjukdom, utgör en mellanzon. För att stärka den vårdsökande (empowerment) kan det vara betydelsefullt för henne att få veta att det kan finnas grund för sjukdomskänslan. Det kan fungera som en bekräftelse av hennes person och det hon upplever samt bli en startsignal till att ”göra något”, enligt Elena Malmefeldt.

Att betrakta/godkänna symtom som första indikation på ohälsa

Kan det vara en fördel att tillmäta symtomen större betydelse, istället för att fokusera på skillnaden sjuk – frisk? Det finns mycket forskning kring symtom och etiologi (läran om orsakssamband, eller kausalitet) bakom specifika sjukdomar. Däremot finns det jämförelsevis lite generell forskning kring symtomens betydelse, t ex med avseende på livskvalitet, prestationsförmåga och framtida sjukdomsrisk. Detta trots att det finns studier som visar att upplevd ohälsa har god prognostisk betydelse för framtida sjukdom.

Många människor har hälsobesvär utan att söka läkare. En populationsstudie utförd av K White redovisade att följande genomsnittliga händelser förekom under en månad hos en befolkning på 1000 individer: 750 rapporterade ett eller flera besvär; 250 sökte läkare; 5 blev remitterade till annan läkare; 9 lades in på sjukhus.

Enligt Kurt Svärdsudd, professor vid Uppsala Universitet, handlar det om en ”glidande skala”, inte om två klart separata tillstånd. Han påpekar att det heller inte är självklart vad som bör anses vara normalvärden. Det finns ett antal olika definitioner, t ex statistiska eller prognostiska. I vissa sammanhang tillämpas även en ”operationell” definition, där experter enas om vissa lämpliga normvärden utan att basera normen på klinisk forskning.

Kroniska degenerativa sjukdomar är livsstilsrelaterade sjukdomar

Idag vet man att minst 17 miljoner människor i världen dör årligen för tidigt på grund av kroniska degenerativa sjukdomar, som är direkt kopplade till vår livsstil. Detta är till viss del ett mörkertal och man anser att det egentligen handlar om det dubbla. Detta dödstal kommer att ha fördubblats år 2015. Inom begreppet finner man bland annat diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. WHO ställer krav på medlemsstaterna att sätta upp program för att möta dessa problem samt att man ska prioritera att finna metoder för att förutse pågående processer. En målsättning som WHO säger att staterna ska ha är att sänka talen för prematur död i hjärt- och kärlsjukdomar med 80%, enligt Elena Malmefeldt.

Idag nämns det att mellan 70 och 90% (beroende på litteratur och land) av alla sjukdomar är livsstilsrelaterade. Det ligger en otroligt positiv potential i detta faktum, förutsatt att individen blir medveten om detta samt kan motiveras till förändringar och få vägledning i detta.

Preventiv hälsovård är i linje med WHO’s policyprogram, vilket även syftar till att integrera sjuk- och friskvård. Man vill öka inslaget av ”low-tech”-åtgärder som t ex hälsosammare livsstil för att förebygga de kroniskt degenerativa sjukdomarna. Eftersom omfattningen av den kroniska ohälsan är enorm, anses preventiv hälsovård nödvändig.

Exempelvis har en diabetiker typ 2 haft pre-diabetes i genomsnitt under sju år. Diabetes i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det här är några anledningar till att man vill att fler människor aktivt ska ta större ansvar för sitt hälsotillstånd.

I Sverige finns idag mycket kunskap för att genomföra ett liknande arbete och för att preventivt motarbeta pågående sjukdom. Låt oss använda all kunskap och organisera oss så att vi kan bli en förebild för andra länder och inte minst vara stolta över oss själva för att vi inte lät prestige ligga i emellan för en positiv förändring. Samt skall ett system alltid gynna folket, då folket är den betalande kunden. Idag vet vi att en hög procent av alla svenskar vill mottaga en aktiv friskvård inom alla dessa zoner som jag beskrivit.
– Vi bör skapa en aktivitet hos den enskilda och inte en passivitet som uppkommer när vi tror att vad vi än gör kommer vi inte bli hjälpta, säger Elena Malmefeldt.

För dig som vill läsa mer om hur Elena Malmefeldt arbetat med friskvård på individnivå gå gärna in på: www.halsokunskap.se

Presentation av EIS/ES-teck i Stockholm 30 november

Nästa presentation av EIS/ES-teck i Stockholm den 30 november

Läs mer på hälsokunskap.se